Paradise

Det känns som att stå i ett rum fullt av människor men ingen ser eller hör när man skriker fullt ut. 
 
Det är sjukt hur människor kan göra varndra så illa, och att man kan ha så ont utan att blöda. Det visar inget på röntken, läkaren ser ingenting, proverna är okej men ändå så kan man må sämre och sämre för varje dag. 
 
Bara allmänt trött och undrar om det någonsin kan bli bättre eller om man helt enkelt får acceptera att livet är såhär. Den fula verkligheten....
 
She ran away in her sleep, and dreamed of paradise - Every time she closed her eyes.
 


RSS 2.0